Oasis mäktigast och plus 0,6 kg

Oasis största och plus 0,6 kg

Säsong 3, Episod 5

Besvikelsens iskalla tystnad sänker sig över Långanässjöns strand. Nostalgins varma budskap räddar dock situationen. Vad händer egentligen i Småland en höstdag som denna? Kan det vara så att hälsoresan körde vilse och hamnade på Burger King eller var det bara hälsoappen på Iphonen som slutade att fungera, så han inte kunde mäta stegen och fick panik…

Dagens hälsoblogg svarar på detta snart, men berättar också om ohälsoexpertens mäktigaste konsertminne. Ni som känner Herr Hälsoblogg gissar förstås på Ebba Grön, The Clash, David Bowie, John Fogerty eller Johnny Cash. Där är dock Oasis på Knebworth i England och världens största allsång genom tiderna…

”Living Next Door To Alice” på första föräldrarfria festen, den hemma hos Kerstin i Vimmerby

Nå, vad var besvikelsens iskalla tystnad? Det var faktiskt bara en textrad som dök upp i huvudet, i verkligheten finns ingen besvikelse alls vid Långanässjöns Strand. Det var en mening från Nationalteaterns ”Jack The Ripper” som dök upp i huvudet i ett försök att vara litterär…. Det är dock sant att det kom ett nostalgiskt budskap genom högtalaren. Det var ”Living Next Door To Alice” med Smokie från min väldigt breda 70-talslista på Spotify. ”Living Next To Alice”, ”Vår tid nu 77” och ”Jag skiter” med Magnus Uggla var snudd på de enda låtar som spelades på den första föräldrarfria fest jag var på hemma hos Kerstin , en klasskompis i Vimmerby. Det blev en legendarisk klassfest med min nya humanist och samhällsklass på Stålhagsskolan. Vi var fulla (Krister fullast) och glada, men så här 43 år senare är det dock bara ett varmt nostalgiskt minne kvar och ingen baksmälla. Minns att jag tyckte synd Kerstin som fick städa. Hoppas hon tvingade syskonen Helena och Per att hjälpa till…

Frågetävling om varför hälsocoachen gick upp i vikt

Däremot skulle det kunna vara en stor besvikelse vid Långanässjöns strand eftersom vågen helt plötsligt visar på 0,6 kg mer än förra veckan. Jag blev dock inte förvånad och inte besviken, tvärtom snarare lättad att det inte var mer mer? Det var väl en jävla tur att jag ändå simmade 8.000 och traskade över 93.794 steg i veckan, annars hade det nog blivit plus 2,6 kg minst. Nå, vad tror ni hände i veckan?
1. Håkan slarvade med all antiinflammatorisk kost, som sabbade förbränningen helt.
x. Håkan åt helt enkelt för stora portioner av för god mat
2. Håkan trillade dit som den sockerberoende han är och käkade choklad och för mycket glass samt dessutom knäckebröd med smör och ost mitt i natten…
Rätt svar nedan, efter veckans låt.

Nu en kolhydratfri vecka

eller straffet, vilket ni vill, blir en kolhydratfri vecka med en daglig dos av antiinfllammatorisk kost, men ingen choklad, glass och lagom stora portioner. Jag kör alltså en helgardering och hoppas på 1 kg eller 2 ner i veckan som kommer. Jag tänkte kanske ändå att det kunde bli 25 kg till jul. Under säsong 1 av hälsobloggen klarade jag ju faktiskt 20 kg till jul på bara 2 månader. Det var dock inte så jävla hälsosamt att kämpa så hårt och gå ner så snabbt, för ”Jojo-Håkan” gick upp 20 kg lika snabbt. Då var det ingen som var imponerad ha ha…

Bra start, men mental utmaning

Veckan som kommer blir en mental utmaning för att se om jag kan fokusera. Men, jag ska fan klara det. Det började bra idag; en väldigt chilidstark grönsakssmoothie, en gurkmejashot och sen isterband med rödbetor och vitlöksstekta broccoli. Å inga kolhydrater så långt ögat kunde nå. ”Wish me luck” eller snarare; ”Wish me focus” och att jag inte får hjärnsläpp och går till chokladskåpet…

WAX 114 – Oasis at Knebworth; den mäktigaste konsert jag sett (1996-08-10)

Mitt mäktigaste konsertminne skulle kunna vara Ebba Grön i parken i Hultsfred någon av konserterna där, The Clash på Olympen i Lund eller Springsteen på Ullevi 95. Det skulle också kunna vara John Fogerty, David Bowie eller Johnny Cash på Lollipop. Någon av dessa kanske är den bästa, men inte den mäktigaste….
Efter att vi bokat Oasis till Hultsfredsfestivalen 1994, så blev vi något av skivbolagets Sony Musics hjältar eftersom bandets framgångar fullkomligt exploderade efter Hultsfredsspelningen. Det var väl mest bandets egna förtjänst, men vi kanske hjälpte till lite. Sony Music ville hursom återgälda betydelsen av bokningen, så de bjöd oss till England för Oasis gigantiska spelning på Knebworth. Min tanke var förstås att det skulle bli häftigt, men jag kunde aldrig drömma om hur häftigt det skulle bli.

Bar att se en folkmassa på över 250.000 människor tog nästan andan ur en. Det var dock inget mot när konserten började. Från första låten ”The Swamp Song” till sista låten ”Live Forever”, till extranumren ”Champagne Supernova” och Beatles´”I Am The Walrus”, så var det allsång. Det var en sådan makalös allsång. Publiken kunde varenda ord på alla låtar. Det var nog bara jag av en kvarts miljon människor som inte sjöng alla låtar. Jag sjöng också, men kunde inte varenda ord. Det var den i särklass mäktigaste konsert jag upplevt. Helt makalöst magiskt. Jag hade ”ståpäls” genom hela konserten. Att höra världens största kör sjunga;
“Today is gonna be the day
That they’re gonna throw it back to you
By now you should’ve somehow
Realized what you gotta do
I don’t believe that anybody
Feels the way I do, about you now
…. Var bara magiskt. Jag ryser fortfarande 20 år senare.

Inte blev denna magiskt mäktiga kväll mindre minnesvärd eftersom vi fick Oasis-jackor och fick hänga backstage med Liam, Noel och resten av bandet samt varenda brittisk musikjournalist som levde på denna ö vid tiden. Vi fick inte tillfälle att prata så många Hultsfredsminnen, eftersom bröderna var lite smått uppvaktade. Det gjorde inte så mycket. Jag var nöjd över att ha varit på en av rockhistoriens största spelningar, som i England måste slagit Rolling Stones gratiskonsert i Hyde Park 5/9 1969 eller Beatles avskedsspelning på taket på Apple Records 30/1 1969.

WAX 115 – Little Stalin Blues Band och Boogie Station på Klubben (1988-01-29)

Sällan har det varit så mycket folk och samtidigt ett sådant gung nere på Klubben i Hultsfred. Little Stalin Blues Band ”bevisade” så gott som att Hultsfred denna kväll var en stadsdel i Chicago. Våra lokala blueshjältar Boogie Station värmde upp publiken och visade mycket lovande takter.

Veckans låt: Oasis – Don´t Look Back In Anger

En av Oasis bästa, från albumet (Whats The Story) Morning Glory? Vilken allsång på Knebworth:
And so Sally can wait
She knows it’s too late
As we’re walking on by
Her soul slides away
But don’t look back in anger
I heard you say”

Veckans mer oväntade bonuslåt: Etta James – I´d Rather Go Blind

Bara, bara, bara en väldigt väldigt väldigt bra soul-låt från Etta James. Den grymma soulsångerskan från Los Angeles, en av de allra bästa

Rätt svar

Rätt svar: 2. Det var tyvärr sockerberoendet som gjorde sig påmint och Håkan trillade dit. Till mitt försvar så sägs det att socker är lika beroendeframkallande som Heroin. Det ska jag dock inte testa…

Håkan

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *