Lemmy och Van Morrison om balans i livets hälsoresa

Lemmy och Van Morrison om balans i livets hälsoresa

Säsong 3, Episod 14

Det är inte så lätt att få balans i sitt liv. Det är inte heller så lätt att få balans i sin hälsoresa. Fråga mej. Jag åker mest jo-jo i livet. Jag har inte tänkt att ge upp, men måste nog tänka om lite. Det säger i alla fall min dotter…  Så jag tänkte att jag ber om hjälp av Van Morrison och Lemmy. Två välkända hälsomänniskor, båda experter på dålig mat och sprit… Ni förstår att jag försöker göra mej lustig. Lemmy har ju dessutom kastat in handduken efter för mycket Jack Daniels. Anledningen att jag nämner dessa två herrar är att veckans wax story helt enkelt handlar om den klassiska Hultsfredsfestivalen 1989 där både Lemmy och Van Morrison gjorde fantastiska framträdanden.

Bättre vanor än Lemmy

Ok, balans. Vad menar han, den där hälsobloggaren??? Jo, få ihop alla måsten som jobb, familj, vänner, intressen, ekonomi och andra självpåtagna plikter. Det som andra kallar livspusslet och som jag försöker få ihop med en total livsstilsförändring. Ja, kanske inte helt total. Jag har nog aldrig haft lika dåliga vanor som Lemmy i Motorhead hade. Jag har nog också ätit betydligt nyttigare än Lemmy i Motorhead gjorde. Jag har nog däremot både jobbat och stressat mer än Lemmy i Motorhead.

Ah, va svårt de ska va

Inte heller fått min variant av 5:2 att funka…  Ni vet 5 nyttiga dagar och 2 ”onyttiga, men inte för onyttiga” dagar. Och i ärlighetens namn, så har de 5 nyttiga dagarna inte alltid varit så nyttiga. Och även om de 5 dagarna har varit nyttig mat, så har det blivit nyttig mat för sent och för stora portioner nyttig mat. Ahhh, va svårt det ska vara???? Å desto fler gånger jag säger det, så desto svårare blir det….

Träning för att orka fokusera

Det spelar heller ingen roll att det var grymt bra för förbränningen att köra ketogen kost, dvs väldigt lite kolhydrater, på gränsen till inga alls. Det spelar ingen roll om man inte sköter den strikt i minst 4-5 dagar på raken…. Jag får väl helt enkelt ta julhelgen och fundera på hur jag vill ha det i livet. Målet får bli att äta gott, till och med lite julgodis, men att inte gå upp i vikt. Vad tror ni om det. Då kan jag inte frossa, som man kan göra när det bjuds god mat och godis i överflöd. Jag får väl varva med extremt långa promenader, så jag förbränner så istället. Jag kan ändå säga att jag gått ner typ 0,2 kg i veckan, men det kändes som en riktig besvikelse… Kom på en sak som jag fattar har betydelse; träning. Kanske inte för att gå ner i vikt, utan för att orka hålla fokus på mat, tider, mindre stress osv. Självklart är det så att träning och att röra på kroppen gör att du lättare kan va skärpt och fokuserad. Å träning och rörelse har varit bristvara ett tag.

Orkar inte skriva mera hälsa, över till ett kärt festivalminne från 1989:

WAX 130 – Hultsfredsfestivalen 1989 med Van The Man, Lemmy  & Laser-Jesus m.fl. (1989-08-11)

Det här var festivalen då vi verkligen etablerade oss som en stor och etablerad festival och fick internationellt erkännande, åtminstone så kändes det så. Biljetterna kostade 300 kr och det här var den fjärde riktiga festivalen.

Det här var festivalen när Van Morrison kallade mej och de andra i ledningen för ”snorungar”. Han ropade det numera klassiska Hultsfreds-citatet till sin manager eller turneledare innan spelningen;
”Roger, have you seen the Promotors, they are just Kids” 

Det var också festivalen när samme artist bokades för 35.000 Dollars, men när kontraktet kom så stod det 35.000 Pund, dvs minst 175.000 kr dyrare. Agenten vägrade erkänna och vi fick snällt betala. Det blev dock festivalen när Van Morrison sin kanske bästa spelning någonsin sas det. Det var också festivalen när Motorhead var bättre än någonsin och spelade högre volym än någonsin. Det var också festivalen när Van Morrison försvann och alla fick panik över detta. Han hittades efter ”skallgång” med vakter och poliser i armarna på Lemmy i Motorhead i kökstältet där de glatt delade en flaska Jack Daniels…
Det var också festivalen då vi hade ett ryskt band på scen för första gången; Peoples Territorial Army. Och första gången ett band från Jugoslavien; Laibach. Och första gången ett band från Mauretanien; AW Becaye. Det var festivalen där Jonas Gardell gjorde ett av sina första framträdande någonsin. Det var som vanligt en grymt bra jävla festival arrangerad av några småländska ”snorungar” och en lite äldre hippie från Stockholm.

Det här var alla artisterna på Hultsfred 1989: Van Morrison (Irland), Katrina & The Waves (UK), Motorhead (UK), Mikael Rickfors, Torsson, The Men The Couldnt Hang (UK), Disneyland After Dark (DK), RP Brass Band (H-Fred), Chris Bailey (Aus), Robyn Hitchcock (UK), Laibach (Yug), The Creeps, Jakob Hellman, Electric Boys, Pop Will Eat Itself (UK), 999 (UK), Rockers By Choice (DK), Simon Rowe, Union Carbide Productions, Candlemass, Overlords (DK), Mobile Whorehouse, The Nomads, Amazonas, Raga Rockers (N), Slab (UK), Coxmic Psychos (Aus), Kat Onoma (Fra), Kim Hedås & Jonas Gardell, AW Becaye (Mauretanien), Peoples Territorail Army (Sovjet), Silke og Stål )DK), Psycho Wards, Miss Mess, Kärlekens jävla trälar, Lukas Moodysson, Iodine Jupiter, Laser Jesus, Gunilla Gränsbo, Svullo, Cajun Pepper, Wild Rover, Prins Lätt, Peter Wahlbeck, White Stains, Folkfunk Quartet, Elvert Underground, Per.Erik Söder, Martii Soutkari, Mareld, Magnus Ödmark, Magnus Carlbring, Malin Helgee, Mats Bardunge & Rikets säkerhet, Rob, Rag, Sam & Dick, Kristoffer Leander, Noby & The Stiles, Magnus Utvik, Galago, Den blinde Argus, Meteor, Exilien, Vidoart, Baby Demons, Psychoplasma, President Gas, Pretty Triggers, Sonic Walthers, Dirty Old Men, Rövsvett, Charta 77, papa Dee Posse, Pontus och amerikanarna, The Moon, The Wannadies, Boogie Station, William, Tord Tudor & The Batteries, Stillborn, Grinders och Charles Nonsens. Många band blev de 1989…

Veckans låt: Matilda Lundberg – Wonder Of Land

Nässjös stolthet Matilda Lundberg har släppt två nya låtar och de är jättebra. Musikgenren är egentligen inte så originell, men den blir originell när man framför dom så bra som Matilda och hennes musiker. Matildas musik i är traditionen mellan folkrock och vispop, men med ett eget uttryck. Just den här låten ger också en drömsk känsla och lovar väldigt gott inför albumet som kommer i februari eller om det var mars…
https://open.spotify.com/track/793490i485C8VwVBsxtOdt?si=r_8FZQcnSuyogJNGxGfBGA

Veckans bonuslåt: Van Morrison – Caravan from The Last Waltz

Måste ju ha med en Van Morrison-låt också förstås. Det här är inte vilken Van The Man-låt som helst, det är en av de grymmaste låtarna från världens bästa live-album ”The last Waltz”. Den ska helst ses på film, men lyssna här också….
https://open.spotify.com/track/4XV9FR6vA82YRvHRYn7jPP?si=d70g6uZySN6qNzotk5jkaA

Gla å go jul på er

Håkan

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *